Avloppets tekniska livslängd är 30–50 år och påverkas bland annat av materialen som använts och byggåret. Under olika tidsperioder har man vanligtvis använt olika avloppsmaterial som alla har sina egenskaper och som alla så småningom kommer att behöva förnyas. Den tekniska livslängden hjälper till att uppskatta tidpunkten för behovet av en renovering, och det är bra att genomföra renoveringen innan någon skada uppstår.
Relining av avloppet är som renoveringsmetod lämplig för alla avloppsmaterial. Det är inte lämpligt att skjuta upp renoveringen, eftersom relining av ett rör som har skadats för mycket kanske inte längre är möjligt. I dessa fall kan det leda till en mer omfattande renovering som kan kräva att golv och väggar behöver rivas upp.
Teknisk livslängd är en genomsnittlig bedömning av avloppets hållbarhet, baserat på tillgängliga data och erfarenheter. Den genomsnittliga livslängden för varje material är förenlig med normal belastning och kräver också att man följer byggnadsbestämmelserna från den egna tidsperioden samt korrekt användning och underhåll av avloppssystemet. Den faktiska livslängden för ett avlopp beror alltid på driftsmiljön och förhållandena.
Den tekniska livslängden används generellt som grund för utvärderingar av avloppsrenoveringsbehov. På så sätt baseras bedömningen av behovet av renovering alltid på befintlig information om systemets och dess komponenters hållbarhet. Dessutom kan avloppsfilmningen upptäcka eventuella skador och stopp som redan har inträffat i avloppssystemet.
Du kan ta reda på tillståndet i avloppet i ditt hus med en avloppsfilmning som du får från oss på Renoa utan kostnad.
Den genomsnittliga tekniska livslängden för betongavlopp är 40–50 år. *
Betongavlopp var ett av de första avloppsrörsmaterialen som installerades och användes i stor utsträckning inom byggbranschen 1930- till 1950-talet. Materialet, som anses vara robust, har dock några särdrag som påverkar dess hållbarhet som avloppsrör.
Det mest kända särdraget hos betong är dess grova yta, vilket innebär vissa utmaningar när materialet används som avloppsrör. Ofta innehåller avloppsvatten som passerar genom avloppet sand och andra hårda partiklar som, när de gnuggas mot betongens grova inre yta, eroderar avloppsrörets väggar. Speciellt böjarna i röret, som utsätts för större påfrestningar, upplever högt slitage. Kvaliteten på det vatten som släpps ut i avloppsvattnet påverkar också livslängden, eftersom surt och sulfatrikt avloppsvatten är mest skadligt för betong.
I en vanlig villa går vanligtvis bottenavlopp av betong under jorden, och ett typiskt problem i bottenavlopp av betong är rötter av trädgårdsväxter som växer genom rör ytan, vilket försvagar rörkonstruktionen och kan orsaka stopp i avloppet. Markrörelser och belastning på avloppet påverkar också betongavloppets hållbarhet.
Den genomsnittliga tekniska livslängden för gjutjärnsavlopp är 50 år. *
Det huvudsakliga rörmaterialet i avlopp för småhus som byggdes på 1950- och 1960-talet var gjutjärn och det har också i viss mån använts under senare årtionden. Ett gjutjärnsavlopp reagerar på olika sätt, till exempel på kvaliteten på avloppsvattnet som passerar genom röret samt på omgivningstemperaturen och luftfuktigheten.
Överdriven surhet i avloppsvattnet och hårdhet i vattnet försvagar gjutjärnsavloppet från insidan. Rost kan bildas inne i ett gjutjärnsrör på grund av vattenkvaliteten, vilket stör det normala avloppsflödet. Detta kan lätt leda till ett stopp i avloppet som inte bara sätter igen avloppsröret utan också utsätter röret för ett större slitage lokalt av rörets hållbarhet. Otillräcklig avloppsventilation vilket minskar avlägsnandet av korrosiva avloppsgaser påverkar också livslängden för ett gjutjärnsavlopp.
Avlopp av gjutjärn visar ofta förändringar på de inre och yttre delarna av röret, såsom rost på rör ytan, vanligen på grund av otillräcklig isolering. Exponering för yttre fukt och föroreningar kan försämra ett gjutjärnsavlopps mekaniska hållbarhet. Särskilt böjarna av röret är känsliga för slitage.
Den genomsnittliga tekniska livslängden för plastavlopp är 30–50 år, beroende på byggtiden och plastmaterialet. *
Plastavlopp blev vanligare vid all byggnation på 1970-talet och är ofta förknippade med tanken att de är extremt hållbara och långvariga, men även plastavlopp behöver förnyas. I ett plastavlopp har rörmaterialet en betydande inverkan på livslängden. I tidigare plastavlopp som gjordes i slutet av 1960–1970-talet användes plastmjukningsmedel i materialen i rören. Med tiden avdunstar mjukmedlen och röret hårdnar, det vill säga blir förglasat. Ett förglasat rör är bräckligt och går sönder lätt om det utsätts för mekaniska rörelser eller vibrationer. Den tekniska livslängden för dessa rör är 30–40 år. Efterföljande plastmaterial är något mer hållbara och har därför en teknisk livslängd som är längre, i genomsnitt 50 år.
Andra faktorer som påverkar ett plastavlopps livslängd är bland annat de kemiska ämnen som finns i avloppsvattnet som passerar genom röret, exponering för UV-strålning, höga temperaturvariationer och rörens användningsgrad. Vid installation av ett plaströr är sammanfogningstekniken också en väsentlig del av avloppssystemets hållbarhet. I fogarna har man bland annat använt tätningsringar och limfogar, vars täthet skadas av rörets termiska rörelse.
Du kan ta reda på tillståndet för avloppet i ditt hus med en avloppsfilmning, som du får från oss på Renoa utan kostnad.
* Avloppsmaterialens livslängd: Länsförsäkringar, teknisk livslängd